SORRY, BLAME IT ON ME.

En tur upp på nipfjället med Elin gjorde åtminstone
dagen lite bättre :) Även om det är förbannat kallt ute!
Blääää. Undrar hur många gånger jag kommer klaga på
hösten innan den är över..... ;)

Fan, vilken jävla skiiiiiitdag!
Jag är ledsen för det.
Jag är ledsen för att jag vill vara med min pojke,
men inte kan. Eller ja, för att han inte kan :(
Undrar hur jag ska klara mig innan den här vintern är slut då egentligen.
Det återstår nog att se. Imorgon känns nog allt mycket bättre igen!
Fuck yeah. Borde bara lägga mig dagar som de här.

Tur för mig att farfar och morfar kommer hit nu på middag
och lättar upp stämningen lite. Tur för mig att Elin är hemma
så jag bara kan vara, utan att behöva tänka.

Slut pladdrat för nu. Jag börjar bli rätt duktig på det där.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0